Fuhrmans Hörna: Jonas Fahlman

När AIK lyckas mår en hel landsdel extra prima. Det är ingen överdrift att påstå. Samtidigt är det tvärt om: När AIK torskar mår Skellefteå illa.
Tänk att ishockey kan betyda så mycket för en hel bygd!

En av de journalister som på nära håll följt AIK är min gamla arbetskompis på Norran, Jonas Fahlman.
Har du inte läst hans utmärkta bok, ”När Skellefteå blev Guldstaden”, så gör det. Redan i idag.
Jonas har sökt upp alla svenska mästare för 35 år sedan. Rekat och intervjuat. Plåtat.
Fått stjärnorna att öppna dig, att minnas och ett berätta.
Läser man boken, utgiven av Vulkan, känns det som om guldet bärgades igår.

Många spännande, tidigare inte berättade historier, finns att njuta av, liksom nytagna bilder av hjältarna och makalös statistik.
Kort sagt: skam om inte alla AIK:are har denna spännande bok på parkettplats i bokhyllan.
Vilka som är bästa historierna?

Jag bad Jonas plocka ut dem och här är de:
* Tränaren Anders Rönnblom plockar fram en gammal pärm och avslöjar de taktiska direktiven som han gav laget inför den tredje och avgörande SM-finalen i Scandinavium.
* Skellefteå AIK mötte WHA-mästarna Winnipeg Jets i en träningsmatch i Isstadion under försäsongen. "Very well, ett bra lag", sa legendaren Bobby Hull om sina svartgula motståndare.
* Johnny Forsman ställer sig inte i hyllningskören av finländaren Kari Jalonen som gjorde poängmässig succé under sin AIK-sejour:
"Kari Jalonen som kom till oss på 80-talet var en stjärna som fick många rubriker, men han var inte rolig att spela med. Jalonen skakade alltid på skallen om han inte fick pucken som han ville. Lite som Zlatan..."

* Hardy Nilsson berättar om att det fanns friktioner mellan generationerna i laget - bland annat om hur det tydliggjordes i detta fall:
"Vi hade lunchvärmningar inför matcherna där vi avslutade med alla spela alla mot alla med småburar. Några av 50-talisterna började komma ut i träningsoveraller och glida på värmningarna. Jag sa: 'vi spelar hockey i utrustning, men okej, vill ni ha overall så ta overall, men skyll er själva för jag kommer att smälla på allt jag ser utan hockeybyxor!' Vi hann inte mer än släppa pucken så hade Christer Johansson tacklat ett par stycken. Det var ju matchdag, och efter det hade alla full utrustning igen..."

* Det figurerade svarta pengar på den tiden och flera av spelarna berättar om annorlunda kontraktsförhandlingar med AIK-basen Jan-Ulf Mitchell.
Till exempel säger Hannu Palmu: "Det fanns utrymme för mer pengar i Sverige än i Finland. Jag satt och ritade en bil och ett hus på ett papper som visade vad jag ville ha. Sen skrev jag dit siffror med summor som Mitchell strök över och i stället satte sina egna förslag. Den teckningen blev sparad som kontraktet som gällde..."

* Ett flertal av spelarna hann med mer än Skellefteå AIK i sina karriärer och beskriver även detta i boken. Håkan Eriksson var till exempel med när Tre Kronor tog OS-brons 1980:
"Det är kanske fel att säga så, men mitt starkaste OS-minne var faktiskt USA:s seger över Sovjet i Lake Placid. vi satt i omklädningsrummet och väntade på vår match mot Finland. Men när Mike Eurizone gjorde 4-3-målet trodde vi att taket rasade och gick ut och tittade. Redan när vi kom till anläggningen inför turneringen var det 'going for gold' och liknande deviser. Vi skrattade mest åt de där amerikanska studenterna, 'fjantar som tror att de skulle ha en chans'... Men det där visade återigen att vill man, och är beredd att offra allt, så kan man lyckas med det som inte ser möjligt ut."

Jonas Fahlmans mästerverk ”När Skellefteå blev Guldstaden” är spännande läsning. Givetvis innehåller den en spännande intervju med AIK:s guldkapten, Hardy Nilsson.

Köp den och njut, människa!