Roger Rosén stod finalserien 1978
Publicerad: 2018-03-23
Fuhrmans Hörna
Han debuterade i Skellefteå AIK:s pojklag som åttaåring och lade målvaktsklubban på hyllan vid 26. Men Roger Rosén, 64, är för alltid förknippad med Skellefteå AIK:s första SM-guld. Han stod alla tre finalerna.  – Inför sista perioden i tredje och avgörande matchen sa lagledaren Lennart Lindström: ”Håller du nollan så blir vi mästare!”. Jag höll nollan och givetvis är SM-guldet min största upplevelse som ishockeyspelare, säger Roger.

Vi sitter och snackar gamla minnen i AIK-lokalerna i Skellefteå Kraft Arena. Lagbilder från gamla tider pryder väggarna.
– Där har du guldgänget! Varenda spelare var viktiga för att vi skulle bli nr 1. Men det är klart att lirare som Göran Lindblom, Peter Helander, Hardy Nilsson, Martin Karlsson och Håkan Eriksson hade profilroller, säger Roger och pekar.  Roger fightades med Mats Landerstedt om ordinare i målvaktsklubban.
– Det fanns många duktiga målvakter i på 70-talet. Göran ”Knorr” Hallberg, Roland Lestander, Rune Bask med flera. Sedan kom Landerstedt, också.

Hur bra var du och Landerstedt?
– Liksom laget; upp och ner. Jag minns att tränarna tog ut mig som förstemålvakt guldsäsongen. Men jag kände att jag inte var mogen att vara nr 1. Jag bad att få stå över och då gick chansen till Landerstedt.
Men inte hela guldsäsongen?
– Nej, kring jul/nyår hade han haft vissa bekymmer och jag fick chansen. Och tog den, säger Roger.

Under våren -78 var Roger den givna förstakeepern. Han stod alla slutspelsmatcherna, bland annat semifinalerna mot Modo (två raka segrar).
I första SM-finalen föll AIK borta mot Solna med 5-1.
– Ingen bra match! meddelar Roger.
Undertecknad var Norrans utsände på Johanneshov och ska sanningen fram; jag trodde aldrig att AIK skulle vända. Men i Skellefteå Isstadion – idag Skellefteå Kraft Arena – var AIK klassen bättre: 5-2. Och i finalen i Svandinavium, Göteborg: 4-3.
– Minns jag rätt var vi i underläge i Göteborg. Men vände. Vi hade ett bra lag, helt enkelt, säger Roger. 

{!B}

AIK var på 70-talet fruktat för tuffa matchstarter.
– Vi körde hundra från start och ledde ofta med 3-0 efter första perioden. Motståndarna var chockade.
Efter guldmatchen väntade en del festligheter och på hemvägen glömde AIK:s slitvargen Johnny Forsman vid en mellanlandning i Umeå. Men det är en annan historia…

Jobbade du heltid under AIK-tiden?
– Inte sista åren. Cheferna på Norrdata accepterade att Martin Karlsson och jag jobbade åtta till tolv på förmiddagen för att sedan koncentrera oss på ishockey. Litet av sponsring, vad jag förstår.

Sista året i AIK fanns umesonen John Slettvoll som ansvarig AIK-tränare.
– Han försökte lära oss ett nytt spelsystem, bland annat backchecka, men det gick år pipan. Men Slettvoll fick senare ordning på manskapet.

Som 26-åring slutade Roger.
Det var tidigt!
– Yes, men jag hade inte motivationen att träna och matcha.  Skulle du vara en målvaktsstjärna i dagens ishockey?
– Knappast, nää, jag var 181 cm och vägde 78 kilo under storhetsperioden. Dagens målvakter är två meter och väger kring 120 kilo. De står på knä och jobbar. På min tid skulle man inte simma omkring på isen, man skulle stå upp. Målvaktsjobbat är helt annorlunda idag, helt annorlunda.

Roger räknar med att AIK får tufft i slutspelet men har en personlig favorit.
– Tim Söderlund, nian, är en härlig lirare. Totalt orädd och går direkt på mål. Där finns mod! Bland de utflyttade är jag mest imponerad av Viktor Arvidsson. Helt suverän. Han gör mål varenda match!

Bosse Fuhrman