• Huvudsponsorer

Torsdag Tor 28 Februari Feb
Lördag Lör 2 Mars Mar
Tisdag Tis 5 Mars Mar
Torsdag Tor 7 Mars Mar
Lördag Lör 9 Mars Mar
Tisdag Tis 12 Mars Mar
Torsdag Tor 14 Mars Mar
Lördag Lör 23 Mars Mar
Måndag Mån 25 Mars Mar
Onsdag Ons 27 Mars Mar
Fredag Fre 29 Mars Mar
Söndag Sön 31 Mars Mar
Tisdag Tis 2 April Apr
Onsdag Ons 14 Augusti Aug
Torsdag Tor 22 Augusti Aug
Fredag Fre 23 Augusti Aug
Fredag Fre 30 Augusti Aug
Söndag Sön 1 September Sep
Torsdag Tor 5 September Sep
Lördag Lör 7 September Sep
Lördag Lör 14 September Sep
Tisdag Tis 17 September Sep
Torsdag Tor 19 September Sep
Lördag Lör 21 September Sep
Torsdag Tor 26 September Sep
Lördag Lör 28 September Sep
Torsdag Tor 3 Oktober Okt
Lördag Lör 5 Oktober Okt

Fuhrmans hörna: Anders Rönnblom

29 februari 2012 09:17

Skellefteå AIK firar i år 69-årsjubileum som ishockeyförening.
För 34 år sedan tog klubben Norrlands första SM-guld.
– Dagens lag påminner om guldtruppen; hårt arbete, stark skridskoåkning och målet att styra matcherna. Precis som man ska, säger guldtränaren Anders Rönnblom, 70.


Vi sitter i köket på Strandgatan och kikar ut över älven. Termometern visar kring tjugo och Anders är sugen på att få intervjun överstökad så han kan ta dagliga långpromenaden. För idag går det inte spela golf …
– Synd, jag är spelsugen. säger Anders och sambon Inga-Lill håller med.
Om det varit sommar hade de garanterat varit i Rönnbäcken, redan!

Säsongen 2011-12 närmar sig slutspurten och AIK är i högsta grad aktuellt.
– Spännande veckor väntar! Jag missar ingen match, varken hemma eller borta (tv!).
Hur ser det ut, Anders?
– Utmärkt! Föreningen jobbar målmedvetet och proffssigt, tränaren är den rätta och spelarna är proffssiga. De har insett att ingenting är gratis.
Som guldlaget 77-78?
– Ungefär; jag tror inte att någon motståndare då var bättre tränade, speciellt inte konditionsmässigt. Vi byggde upp oss själva och var inte rädda för några motståndare. Inte ens på bortaplan, där vi, precis som vinterns lag, var starka.
Hur långt kan årets årgång gå?
– Ändå till guld. Om allt stämmer, säger Anders.

Normalt är han ingen man av stora ord. Snarare tvärt om.
– Jag var en i gänget guldåret. Tillsammans blev vi bäst i Sverige. Jo, jag var stolt över grabbarna, inte över mig, säger Anders.
Ändå brukar laget runt laget vara viktigt. Håller du med?
– Ok, ta dagens lag: styrelsemedlemmar, sportkommittén, kansli, materialare, läkarteam med flera får sällan beröm. Men utan dessa viktiga bitar skulle A-laget knappt vara något. Det är teamjobbet som ger framgångar. Det får man a l d r i g glömma.

Detta om dagens situation i klubben. Men för Anders började ishockeylivet på 50-talet. Han var tretton och åkte skridskor på Klintforsån. Som 14-åring började han spela ishockey. Som 17-åring handlade det om AIK.
– Då cyklade jag från Stensvedjan, fram och tillbaka, varje träning. Erik Wiklund var en av ledarna. Samtidigt jobbade jag som bagare på Gewes för 40 kronor i veckan. Men jag mådde inte illa för det.

I AIK tog han ganska snabbt plats vid sidan av Tre Kronors backbjässe Hasse Svedberg, jo, han är också intervjuad på denna hemsida.
– Uppriktigt sagt; jag var värdelös! Det enda jag var hygglig på var slagskottet. Även om jag ofta sköt högt. Hasse sköt lågt och gjorde fler mål …
Anders vägde på den tiden 64 kilo. Samma som idag!
Fanns det segerpremier på 50- och 60-talet?
– Vi hade någon spänn på bortamatcher. Men samtidigt spelade vi poker på tåget på bortamatcher. Mot bland annat Harry Granberg och Elon Sundström. Jag blev alltid black …

Anders hade nummer 3 i AIK och fick numret efter legendariske Göte Almqvist.
– Visst var jag litet ängslig ibland första tiden i AIK. Att ersätta Göte, stjärnan, var inte enkelt. Men var det någon som var dum mot mig så vet jag att Acka Andersson skyddade mig. Det kändes tryggt, säger Anders.
Statistiken från gamla tider är bristfällig. Ska man tro officiella siffror var säsongen 1968-69 poängmässigt bäst. Som back gjorde Anders 21 matcher, sju mål och fyra målpass. På den tiden räknades inte andrapass till målskytten.

Men Anders var inte bara ishockeyspelare. Han tillhörde Myckle och AIK i fotboll och återgick till Myckle efter två säsonger i AIK i tvåan (serien under allsvenskan).
– Som fotbollsspelare gjorde jag fler säsonger. Derbymatcherna mot Sunnanå var litet extra. Då small det.
Och även på träning, tydligen; vet att lagkompisen, Norrans sportjournalist Roger Lindström sparkade av din högertå …
– Jo, jag har ett svagt minne av det. Men då fick jag träna upp vänstern, vilket var bra.

Bandy hann Anders också med i Skellefteå BK.
– Jo, jag spelade en match, Kalix borta. Då spelade bland annat blivande förbundskaptenen i fotboll, Lars ”Laban” Arnesson, och ”Bie” Burman i laget. Och Koppe Pettersson lärde mig en del tricks på Dammvalla.
Vad är du mest stolt över under karriären?
– När jag fick pris som träningsvilligast i AIK 1958. Den pokalen står fortfarande framme!
Inte SM-guldet?
– Visst, både stolt och glad.

Vid sidan av idrotten har Anders jobbat som bagare, kämpat på verkstan på Forslunds Maskin, varit vaktmästare på Norrvalla och tillhört Skellefteå kommuns fritidskontor.
– Att jobba tillsammans med Svedberg, Johnny Schank, Leif Gustafsson med flera var fantastiskt. Vilka människor! säger Anders.
Sedan 25 (!) år tillbaka spelar han tillsammans med kompisarna V75 varje helg. Samling lördag morgon då systemet diskuteras fram.
Förre elitdomaren Gary Eriksson, AIK:s tidigare läkare Gilbert Brännström och Lennart Andersson, tidigare Västerbottens Fotbollförbund, tillhör inre kretsen.
Hur många kusar äger du?
– Du, Bosse, jag äger en halv hov i Assisi och en hov av Teldar Paper som Glenn Norman kör på Solvalla. Men jag missar sällan Skelleftetravet, säger Anders.

Du är snäll, Anders. Tittar man på ishockeystatistiken var du som mest utvisad åtta minuter en säsong. Blir du aldrig arg?
– Jo, för sjutton! Men inte i ishockey. Titta hur inkomstklyftorna ökar i dagens Sverige och hur människor kommer i kläm när sjukvården drabbas av indragningar. Och du; varför släcker kommunen lyse i byarna runt stan? Fattar ingenting!
Anders går upp i varv.
Orättvisor reagerar han emot.
Alla gånger.

___________________________________________________________________

Bosse Fuhrman har följt Skellefteå AIK sedan 50-talet. Först som liten knatte på Norrvalla, sedan som journalist/sportchef på Norran i 43 år. Bosse möter ishockeyprofiler och det blir snack om allt möjligt. Häng med!