Men Lasse är ingen man som framhåller sig själv. Han står med båda fötterna på jorden och menar att varje individ är viktig i klubben.
– När vi beslöt att göra en elitsatsning på ungdomssidan var det ett väldigt hallå i lokalpressen. Men det var samtidigt enda möjliga för oss att hitta tillbaka där vi en gång var.

Men det måste vara svårt meddela spelare/föräldrar att deras son inte får plats i elitsatsningen?
– Visst, jag mår inte bra och ingen annan heller när beslutet ska tas och ges, säger Lasse.

Men låt oss börja från början: Lasse är uppväxt på Sörböle där landishockey tillhörde vinterns vardag. Han lirade i Chicago Black Hawks, om Lasse minns rätt.

Första ishockeytränaren var världsmästaren Acka Andersson och som tioåring spelade Lasse första organiserade ishockeymatchen. I Piteå. Utan att föräldrarna visste det!
– Vi åkte i Ackas bil. Och vi vann med 7-4, minns Lasse.

På den tiden gällde också fotboll i Sunnanå. Men det blev ishockey och i yngre år var finalen i TV-pucken speciell. Västerbotten torskade mot Stockholm och kungen fanns bland åskådarna.
– Vi hade ett grymt lag med lirare som Fredrik Andersson, Peter Mikaelsson, Torbjörn Bäckström, Niklas Mannberg och på slutet Jan Erixon, minns Lasse.

Lasse tog plats i ungdomslandslag, bland annat säsongen 80-81 med fem matcher i 18-landslaget (ett mål).
– Tyvärr missade jag JVM-plats, speciellt för att jag gjorde lumpen, säger Lasse, som istället spelade med Clemensnäs i div I  den säsongen (23 matcher – 4 mål/8 målpass).

Nåja, vintern efter, 83-84, var han tillbaka i AIK och elitserien: 35 matcher (3 mål/4 målpass/70 straffminuter). Resten vet vi: AIK for som ett skottspole mellan eliten och div I några år.

Lasse Marklund (#33) i Skellefteå Hockey Club

Totalt blev det 158 elitmatcher (17 mål/25 målpass), 31 i allsvenskan (3/9) och 165 i div I (19/63) för Lasse.
– Första elitmatchen? Färjestad borta, 1-4 i baken. Tommy Andersson var tränare och jag var jäkligt nervös, det minns jag.

Totalt drabbades han av 279 straffminuter i eliten och 322 i ettan.

Du var inte den som steg undan, Lasse!
– Rätt. Men det ingick i spelstilen, så var det bara.

Och i Norrköping, mot Vita Hästen, klippte du ner en åskådare!
– Rätt, också. En vild kille dök upp i vårt spelarbås efter matchen och jag klippte till. Det blev ett jäkla rabalder och rättegång.

Och du fälldes!
– Stämmer, men hovrätten friade mig. Hur det gick för killen vet jag inte.

Lasse hann också med en säsong i Rögle, 1991-92.
– Vi hade ett ruskigt bra lag med Ehlers, Hjälm, Eloranta, Peter Lundmark från AIK, jo, vi gick upp.

Hur kunde du hamna i Rögle?
– De hörde av sig och jag kunde inte säga nej till anbudet.

Vad hade du i lön?
– 50 000 kronor i månaden.

Men det blev bara 17 matcher i Rögle. Lasse drabbades av kvicksilverförgiftning i lagade tänder och saknade helt ork. Så småningom byttes varenda tand ut.
– Rögle gav mig sparken. Så enkelt var det.

Säsongen 1994-95 avslutade han karriären i AIK. Efter karriären blev det jobb åt Skellefteå kommun: sopbil, slambil, utsättning etcetera.
– Dessvärre hade kroppen tagit stryk av ishockey, jag har ett diskbråck i ryggen och är ibland sängliggande.

Efter jobb på Västerbottens Ishockeyförbund kom han in i AIK, blev sportchef i tre år (”nä, det var ingenting för mig”), men som spindeln i ungdomsutvecklingen tillsammans med Jan Erixon fann han sin roll i AIK.
– Alla puzzelbitar föll på plats när vi gick upp 2006. Målet har varit att halva A-truppen ska bestå av spelare från Skellefteå eller närområdet. Vi närmar oss…

Nej, Lasse klappar sig inte på bröstet. Han vet att teamjobb är oerhört viktigt för att lyckas.
– Föreningen har gjort klipp på ledar- och tränarsidan. Vi är inne i en positiv trend som vi ska ta vara på. Vi har heltidsanställa tränare på 20- och 18-årslagen, totalt fyra. Vi bygger för framtiden och vi bygger tillsammans.

Lars Marklund, en av ledarprofilerna i dagens Skellefteå AIK.
Foto: Bo Fuhrman

Vad säger du om klubbens talanger?
– Kanske måste de bli mer individualister för att ta sig ända fram till eliten. Utveckla sig också utanför själva lagträningen. Vi i klubben gör allt vad vi kan, men ungdomarna måste också ta ett eget ansvar.

Vad tänker du på?
– De måste fokusera på rätt saker; äta rätt, sova ordentligt och sköta sig. Inte ägna all ledig tid på nätet. Idag får man ingenting gratis. Så är det bara, säger Lasse.

Då vet alla det.