Fuhrmans hörna: Pär Mikaelsson
Publicerad: 2013-01-15

Han fyller 43 år om några veckor och har sysslat med ishockey sedan han var fem. Pär Mikaelsson har kallats Mr Skellefteå AIK. Med all rätt.

– I vinter kan AIK gå ända till guldet, säger Pär.

Själv har han sin första (ishockey-) lediga vinter. Istället njuter han varje match på plats i Skellefteå Kraft Arena.

Karln är brandman och det har alltid slagit gnistor om denne hederskille. Pär gjorde 16 (!) säsonger i AIK. Spelade 574 matcher, gjorde 217 mål och svarade för 261 mål. I seriespel.

Pär var poängmässigt bäst 2001-2002: 26 matcher, 14 mål och 35 assist. Dessutom kommer en radda play off och kvalspel till Elitserien. Men ta siffrorna med en nypa salt; uppdateringarna var inte viktigast på 90-talet.

Är du fortfarande spelsugen, Pär?

– Njaa, det kan man inte påstå. Men jag hänger med i vad som händer. Och gläds över varje seger.

Han är byskeson, är fortfarande 185 cm lång och väger 94 kilo (fyra fler än under aktiva tiden).

Angripen av ishockeyskador?

– Inte precis. Menisken kan jäklas ibland och alla knän och ben är inte raka längre, men vad gör det? Jag har ingen värk.

I början av 70-talet inleddes karriären. Håkan Gustafsson och hans pappa, Sven-Axel, var första ledarna på is. Dessutom spelade Pär landhockey nästan varje kväll i Byske.

– Ofta med yngre killar även om de tyckte jag var för ung. Men jag stretade emot, säger Pär.

Sedan blev det AIK, TV-pucken två år, godnatt i gruppspelet båda gångerna. Tillsammans med kompisar som Niklas Brännström, Johan Karlsson, Anders Tjärnström och Jesper Owensson.

Säsongen 1988-89 var det dags för elitdebut. Solna AIK hemma.

– Nervöst! I första bytet höll jag på att göra mål. Nicklas Mannberg frispelade mig, men jag sköt upp pucken på läktaren …

Totalt blev det fyra elitmatcher, vilket faktiskt är hans enda i högsta serien. Pär är istället AIK:s mesta spelare i division I och Allsvenskan (15 säsonger!).

Säsongen efter elitdebuten flyttades han till Lejon tillsammans med Fredrik Kariander.

– Var den sista som inte fick plats i A-truppen. Kanske inte så konstigt; lumpade och hade svårt med träningarna. Dessutom var AIK i ett tufft läge. Riskerade att åka ut varje säsong och valde att satsa på rutinerade kort. Vilket var logiskt.

Väl tillbaka i civila kläder blev han också ordinarie i AIK – fram till säsongen 2005.

Var du petad någon gång?

– Jo, en period under Peo Larsson. Och i fjärdefemman satt jag någon gång och den vilade ofta. Minns att jag och Patrik ”Putte” Eriksson, från Mörrum, gav oss sjutton på att ta tillbaka ordinarie plats. Vi körde som galningar på träningar och mycket riktigt; vi spelade i de ordinarie femmorna efter någon vecka …

Under hela karriären blev Pär AIK trogen. Men anbud saknades inte. Han nobbade Leif Boorks Modo.

– Om AIK gått i konkurs hade det antagligen blivit Timrå, säger Pär. 

Men konkursen undveks efter en fantastisk uppställning av bland annat supportrar och sponsorer. Styrelsen hade i princip beslutat att gå i konkurs, men efter en sista helgmangling ändrades beslutet.

Annars hade AIK tvingats börja om i division IV i slutet av 90-talet …

Kaptenstrion 2004-2005

 

Kaptenstrion säsongen 2004-2005: Magnus Wernblom, Johan Åkerman och Pär Mikaelsson (på knä).

Sista AIK-säsongen gjorde Pär 2004-2005. 55 matcher, 21 mål, 26 målpass.

– Ändå gled jag bara omkring på isen. Ryggen höll inte. Trots att jag hade tränat som sjutton den säsongen. Ville inte bli sämre än Magnus Wernblom och Anders Söderberg i statistiken …

Pär var 35 år då och tjänade omkring 30 000 kronor i månaden. Kaffepengar jämfört med idag.

Sedan 2003 har Pär tränat pojklag och bland annat sonen Ludwig, 14.

– Nu har jag första lediga vintern. AIK har tagit beslutet att tränare inte ska träna egna barn och det är helt ok, påpekar Pär.

Hade du varit en stjärna även om du spelat idag, Pär?

– Knappast. Hade jag ens platsat? Det går snabbare idag …

Vad saknar du idag?

– Kanske nerven inför matcherna? Att en hel dag ladda för match, varva upp, känna adrenalinet växa och plötsligt vara på isen. Visst stortrivdes jag. Inget snack om det.

Idag finns Pär Mikaelsson på ståplats vid hemmamatcherna. Han njuter av att se sin klubb slåss om svenska mästerskapet.

Har du några favoritspelare?

– Många! Men mest Niclas Burström. Utan NHL-spelare bör han vara given i VM. Niclas har Nicklas Lidströms blick för spelet, alltid rätt placerad, alltid klok, spelar alltid enkelt. Underskattad. Möjligen saknar han ett proffsigt skott, men det kommer.

Hur långt går AIK i vinter? Kan du lova guld?

– Nej, men här finns allt som krävs för att vinna. Samtidigt bör inte nyckelspelare bli skadade. Även om ersättarna hittills imponerat, vuxit med uppgiften.


BO FUHRMAN